De allra flesta av dessa högtider styrs av den kinesiska kalendern och infaller därmed på olika dagar olika år. De tre största traditionella högtiderna — i fallande ordning — är vårfesten det kinesiska nyåretmånfesten och drakbåtsfesten. Till dessa kommer sedan hundratals bemärkelsedagar för gudomligheter från olika religioner. Vissa av dessa är lokala till sin karaktär medan andra firas i flera länder och regioner. Även de stora högtiderna firas vanligen på lite olika sätt i olika delar av Kina och annorstädes. Tidigare fanns endast tre långhelger om året då kineser varit lediga från arbetet — Kinesiska nyåret, Förstamajlovet och oktober månads Nationaldagslov. Dessa var kopplade till tre så kallade "gyllene veckor", införda av tidigare presidenten Jiang Zemin och tänkta att gynna turistindustrin.
Firandet avslutas med lyktfesten. Det infaller i samband med nymåne under perioden 21 januari till 20 februari [3] [a] i den gregorianska kalendern. Det kinesiska nyåret är den största och viktigaste av de traditionella och moderna kinesiska högtiderna och markerar inte bara början på det nya året utan också början på det ljusare halvåret. Firande [ redigera redigera wikitext ] En mängd traditioner finns runt det kinesiska nyåret. Nyårsfesten hålls som regel på nyårsafton, medan nyårsdagen är vigt åt vän- och familjebesök. Midnatt firas in med smällare och fyrverkerier.