Under det senaste decenniet har olika former av okonventionell penningpolitik använts i de flesta avancerade ekonomier. Anled- ningen är att centralbankerna bedömt att det är riskfyllt eller inte verkningsfullt att sänka de nominella styrräntorna lägre än strax under noll. Den består i att påverka långa räntor genom att till exempel utlova att hålla styrräntan låg i framtiden även om inflationen stiger. I Sverige har i stället främst tillgångsköp använts. Även med dessa är tanken att påverka de långa räntorna. Om Riksbanken till exempel köper en tillräckligt stor andel av de 5-åriga svenska statsobli- gationerna så går priset på dessa upp och motsvarande ränta ner.
Offentlig bruttoskuld - internationellt Senast uppdaterad: Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får medlemsstaternas offentliga skuldsättning inte överstiga 60 procent av BNP. Ett krav som flera länder inte lyckats leva upp till. Sverige tillhör dock de medlemsstater med lägst skuldsättning, endast cirka 32 procent av BNP. Stabilitets- och tillväxtpakten inom EUEU: föreskriver att den offentliga konsoliderade bruttoskulden, MaastrichtskuldenMaastrichtskulden:, inte får överstiga 60 procent av BNP. Ett annat kriterium är att budgetunderskottet för ett enskilt år inte får vara större än tre procent. Flera länder har under lång tid haft problem att uppfylla dessa krav.