Morot Daucus carota ssp. Den är en mycket gammal kulturväxt, som från början kommer från Afganistan. Roten var då kraftigt violett och grenig, men mycket uppskattad, också i Europa. Det är först på talet i Mindre Asien som en samlad, konisk rot uppträder. Den tog sig till Europa via det moriska Spanien på talet och sedan dess har européerna dominerat morotsutvecklingen. Fram till talet var moroten violett, purpur, röd eller svart till färgen, men smakade lika bra som våra morötter idag. Då, genom en välsignad mutation, såg en blekgul morot för första gången dagens ljus i västra Europa.
Gräv upp vildmoroten eller klipp av blommorna innan de slår ut, om de finns i närheten. Välj ut de finaste rötterna vid skörden på hösten och förvara dem för sig under vintern. Var försiktig med tillväxtpunkten då moroten blastas. Skadas den blir det ingen vidare växt på den roten nästa år. Plantera ut minst friska rötter tidigt på våren med tillväxtpunkten strax under jordytan. Vattna om det behövs och skydda mot stark vårfrost.